Inte ett dyft, befinner sig kanske det sjalvklara svaret idag. Men sta hundra ar sedan konstruerades bade vetenskaper samt kameror kungen premissen att utsidan skvallrar om karaktaren. Det fragar sig forfattaren Boel Gerell i denna uppsat.
– andock kolla, uppge min kompis samt sta si fram mobilen odl att mig skall beskada redigt. Granska gallande hans ogon, granska blicken. Hur sa anse du? Ar saken dar ej fa… egendomlig?
Sam hurdan gratis ar vi egentligen fran saken dar forestallningen idag?
Gubben i mobilens Tinder-app star lutad til nagon dorrkarm ino nagot sasom skulle veta vara e badrum. Itu armens vinkel att doma har han tagit bilden sjalv. Det ar en selfie.
– Alltsa mi ingen anin, fortsatter grima kompis. Framst tyckte mi att han varje alldeles just, men nu… va anser du? Det ar nat tillsammans munnen aven. Nat… spant.
ESSA: det har befinner sig ett skrif dar skribenten reflekterar slut ett amne eller e verk
Sam mig titta, bojer undertecknad narmare samt zoomar med pekfingret och tummen in inom ansiktet tills enkom flimrande pixlar aterstar.
Sjalv undrar jag snarare over varfor gubben iscensatt sig solo i det skarpa sam mer eller mindre misskladsamma ljuset i badrummet, andock det uppg mi icke. Hurdan skulle mi solo verk villi nagon dejtingsajt som Tinder alternativ Happy Pancake tillsamman enbart ett par vinklar mot centru forfogande? Hur skulle centru plyte kika ut uppforstorat till makroformat emellan tummen och pekfingret kungen en cafebord mellan ett par kompisar? Sam underben anser nog nago ogonkast, nago kaft eller ett yttre overhuvudtaget ifall personligheten och egenskaperna hos ett manniska?
1921 togs initiativet mo en speciellt rasbiologiskt institut inom Uppsala, som skulle undersoka just detta. Mirake kabel itu rasbiologen Herman Lundborg mattes samt dokumenterades utseendet hos 100 000 svenskar darfor att patraffa de specifika fysiska dragen sasom forenade de dar som agnade sig till ”alkoholism, brottslighet, sinnessjukdom sam vanart” som det hette saken da gangen. Ej enkom blicken sam munnen utan samt kakbenets gestaltning, langden pa skallen sam avstandet mellan ogonen sas ha betydelse for manniskors benagenhet att uppfora daligt. Igenom att separer do oonskade individerna skulle hane kunna begransa deras mojligheter att anskaffa kidsen och villi sikt producera sig fran tillsamman all daliga personer. Nago manniskosyn sasom ledsen ino tiden samt sasom skulle lite fasansfulla foljder ino 30- samt 40-talets Europa. Och sasom vidstrackt postumt andra varldskrigets fardig fick konsekvenser likas i folkhemmets Sverige, darbort delar bruten befolkningen tillsamman den socialdemokratiska ledningens goda hagkoms hitta mer information tvangssteriliserades darfor att ick lotsa tryt sa kallat ”undermaliga” anla fortsattningsvis.
Bakom tanken ifall det speciella ”forbrytarutseendet” och iden att somliga folk fods sasom brottslingar stod italienaren Cesare Lombroso sasom til slutet itu 1800-talet lanserade iden forsavit att grovt kriminella i hogre grad an andra persone liknade apor. Do hade nedatgaende panna, kraftigt kakparti, hoga kindknota sam langa aplika armar. Fallenheten for att bega kriminalitet satt salede ino generna sam vart medfodd samt kunde eftersom ick ”botas” vare sig igenom bestraffning alternativ skota. Enda sattet att dyka upp mot ratta tillsamman brottsligheten varenda att utrota brottslingarna. Samtidigt gavs likheter emella forbrytarna och do odl kallade genierna, sasom likasa tillhorde undantagen samt sasom inom sin genialitet ansags utjamna kungen gransen mellan bravur och idioti. Bagge grupperna hade i enlighet me Lombrosos studier sallsynt stora hjarnor.
Lombrosos ideer ansags mirakel sin tid nydanande sam progressiva samt inspirerade bland ovrig svenska forfattarinna saso Selma Lagerlof och August Strindberg. Strindberg odlade darjamte aktivt bilden av sig personligen som e motsagelsefullt samt oberakneligt ljushuvu, pa en gang ett overmanniska samt ett uppkomling, mental instabil och vadlig for forsvinna motspelare.
Typ Lombroso var Strindberg synnerligen upptagen fran relationen emella manniskors utseenden sam deras invarte egenskaper. Inom tryta experiment anvande han sig fran den da nya samt spirande fotokonsten som han ansag hade potential att foruto saken dar tvatta dokumentationen anlagga nago metafysisk beroring tillsammans objektet. Sammanlagt tillsamman fotografen Herman Anderson konstruerade han 1906 nago kamera saso han kallade Wunderkamera.
Recent Comments